Grannarna leker indian
Jag bor som sagt typ nästan mitt i studenslivsfestSMETEN! De gillar inte jag. Fast mest gillade jag det inte under nollningsveckorna. Då hade jag sömnbrist. Då lekte dom visserligen inte indian, grannarna. Nae, då lekte dom snarare traktor och flygplansmotor samtidigt. Nu behagar dom ju visserligen vara tysta på veckodagarna. Så det är ju TUR! Jag har ju mina älskade tusen öronproppar. Jag tror faktiskt att jag nästan skulle kunna starta en öronproppsaffär. Jag har nog köpt alla olika sorter som finns på apoteket. Så numera då jag petar öronen så är det lika bra att jag lägger tillbaka topsen i förpackningen igen. Annars så har jag sett idol ikväll. Egentligen ska jag plugga. Jag måste plugga. Och jag har nästan snart panik. Om en vecka har jag tenta. Prutt. Fast jag längtar ändå. För efter tentan är det sittning med tema "k". Och jag ska klä ut mig till en kort-kung tillsammans me fyra klasskompisar som också ska vara kort. En kung till och tre drottningar. Vet ni vad det blir? JOO, en kåk. Det ska vi va.
Vad ska jag mer skriva? Kanske att jag har tryckt en hel 200 grams chokladkaka ikväll?
Eller kanske att jag har köpt nya löparskor?
Eller kanske att jag överlevde flygresan igår?
Och att jag nu för tusonde gången lovade mig själv att aldrig mer flyga.
Fast att jag vet att jag kommer att göra det ändå.
Eller kanske att jag tror att jag har ärvt Katarinas beroende av nässpray?
Och kanske att jag inte vet hur fasen det kunde hända.
Och sen kanske jag måste berätta att jag har en cykel som har punka. Att jag bara har cyklat på den cykeln några gånger fast den har varit min enda sen jag flyttade hit. Och att jag har fixat det punkat en gång redan. Men att det är punka igen. Och att jag undrar varför jag alltid har saker som går sönder eller inte funkar?
NUUU. Har jag nog inget mer att berätta. Jag skulle så gärna vilja lägga upp tusen bilder. Men jag måste bara... fixa in dom på datorn (bluetooth funkar tyvärr inte för mig), (otippat).
Nu tar jag tag i min pluggskalle ett tag. Eller så ringer jag till Jonas på skype...
Vill inte vill inte vill inte
hem idag.
Detta är nog det värsta med distansförhållande (förutom... distansen). Dessa jäkla hemdagar. Jag vill ju inte åka hem nu helllller. Annars har jag haft världens bästa vecka. Med världens bästa Jonas. Och det enda jag vill är att plocka med han hem i resväskan och skaffa världens bästa jobb åt han i Ume så att jag alltid får laga midda för två. Så att jag alltid får blanda mina sockar med hans sockar i tvätten. Så att lukten från han aldrig försvinner från kudden. Det är bara så sjukt hur mycket jag uppskattar alla dessa småsaker nu. Tänk bara att kunna ringa till den man älskar och säga "Hej! När kommer du hem? Kan du köpa nåt goooottt?". Haha, de låter ju knäppt. Men ack så fint det ärrrr!
Nu ska jag gå ut och sätta mig i solen en stund. Sen äre skypemöte me klasskompisar. Och sen måste jag packa mina grejer och göra mig klar för att åka in till stan, äta midda me Jonas, träffa Henke en svängis och sen åka till arlanda (min favoritplats på hela jorden). INT.
JAG HAR SÅ MÅNGA BILDER
på mobilen. Inte på datorn. Det är skittråkigt. Och jag har slarvat bort sladden. Skitsladd. Och skitmobil.
Har jag berättat min historia om skitmobilen?
Jag hade först en mobil (eller flera), men min senaste mobil, den hade jag. Den va skitbra ett litet tag. Sen gick den sönder där man stoppar in headsetet. Då lämnade jag in den. Sen var den skitbra ett tag till. Sen gick den sönder igen, på samma ställe. Så jag kunde inte lyssna på musik. Och inte prata i headset. Det var ganska skitdåligt eftersom det enda jag ville egentligen var att prata i headset. Så äre då man har distansförhållande. Eller så man gillar att prata i telefon på promenad. Eller så man lagar mat. Eller bara gör ingenting. Så, hela våren och halva sommarn har jag gått omkring och hållt i mobilen när jag pratat. Jag har fått nackskador och armvärk och alla möjliga symptom på grund av den där skitmobilen. Meeeen, så en dag bestämde jag mig för att det var dags att köpa en ny. (Kanske att det var den dan jag fick min första lön från SKEBO). Sagt och gjort. Jag köpte en ny. En SKITABRA!! !!!! ! På onoff.
Sen... funkade inte headsetet. Jag provade alla möjliga headset. Meen, de gick inte. Sen gick onoff i konkurs. Det var kul. Jag blev glad. Så nu sitter jag här och har en lika jävla världelös telefon. Jag kan nog säkert lämna in den nånstans. Men jag vet inte var. Eller hur. Och jag orkar inte heller. Och just de, har jag sagt att det är touch på den? Och att min sån här grej då man vänder den åt sidan för att få ett större tangentbort... inte heller funkar? Nae, just de. Ännu bättre. Så nu tar det endast 45 minuter per bokstav då jag ska skriva sms. Skitmobil var det. Och nae, jag tänker aldrig mer köpa en ny mobil. Jag tänker köpa en gammal.
Lite bättre sjukdag
Pluggat, spelat litelite volleyboll trots snorproppad skalle och halsSNOPP! (ja). Iksus beachvolley kanske är det bästa som finns. Sen har jag blivit bjuden på middag hos systeryster och Viktor. (Egentligen hos Viktor fast av systeryster). Det är mysigt att vi nästan är grannar. Nu sitter jag i sängen och har pluggpaus. Ska snart sätta igång igen. Det är så sjukt kul att plugga då det är så intressannnt!
Vill ni ha ett smakprov? (Jamen det vill ni ju).
JOMEN NÄÄÄEEEE MEN
Jag saknar inte Jonas, jag saknar inte Jonas, jag saknar inte Jonas. Jag saknar absolut inte Jonas då jag är sjuk heller, inte det minsta. Jag saknar inte att ha han nära så att jag kan jävlas lite med han då jag är uttråkad.
Jag saknar inte när han gör frisyrer i mitt hår bara för att jag tycker att det är skönt. Jag saknar inte att han dessutom är en naturbegåvning på frilllgöring. Jag saknar inte hans goda mat. Jag saknar inte hans godnattpussar. Jag saknar inte den där tryggheten då han ligger brevid och snarkar. Jag saknar inte så mycke att han snarkar faktiskt, nae. Jag saknar ABSOLUT INTE att få krypa ner med han i sängen och samtidigt drabbas av pratsjuka så att han nästan skulle vilja slå mig. Jag saknar absolut inte allt det här just nu! IINNNNTE!
SNOR OCH KNIVAR I HALSEN
DET ÄR SÅ TRÅKIGT ATT VARA SJUK!
Jag steg upp imorse i ren protest, proppa i mig alvedon och for till skolan. Där satt jag som en död säl och svettades och frös. Tillslut gav jag upp och nu ligger jag i sängen och surar. Tänker sätta på ensam mamma söker på tv3play och sen plugga mig frisk hela jäkla dan. Imorrn har vi nån slags friluftsdag och hela kogvet ska spela volleyboll. Och på kvällen äre som tänkt att jag ska börja dansa kontaktimprovation. JAG HAR SETT FRAMEMOT DE så nu får fasen kroppen lägga ner me sjukdom. SUUUUUUUUUUUUUUUUUURPUPPA, de är jag de!
SÖNDA
Nu har Jonas åkt igen. Finafinafina. Jag är lite flännn(s)ost idag därför. Fast Kattapatte är påväg hit nu. DET ÄR SÅ HIMLA BRA! Jag behöver en bästa kompis. Och chips och dipp!
ÄNTLIGEN!
IM BACK
Jag vet att det är lite av ett upprepande, men nu är jag de. The bloggpaus is ÖVER!
Och nu bor jag i Ume igen. Det är fantastiskt. Förutom att de regnar och blåser och att jag inte har nåt paraply. Och att jag saknar mina djur, och Jonas!!! Och att jag vill ha en större lägenhet. Helst ett hus. Det går som inte komma ifrån nånsin tror jag.
Jag pluggar i alla fall till kognitionsvetare för den som inte har koll. Sjukt intressant är det och hittills känns de rätt (efter en nollningsvecka och tre pluggdagar, haha).
Nu ska jag kasta i mig lite mat. Sen ska jag bege mig till uni och träffa klasskompisar för plugg. Så himla skönt me klasskompisar som tycker om att plugga tillsammans, de blir ju ganska mycke roligare. Och morrn äre torsdag. Och då kanske Katta kommer på pyjamasparty. Sen äre fredag. Och då kommer mamma och älskade Gibbe och hälsar på (och hjälper mig att storhandla massa braiga saker). Sen äre fredagkväll. OCH DÅ KOMMER JONAS! Fyfan va jag längtar.
Två kort från nollningsvecka! Och jag har klippt av mig håret!!!
