Anna

Nu är julen över. Min älskade jul. Det är helt peerfekt. Och den har varit helt perfekt. Julen får inte va för lång. Fast egentligen äre fortfarande lite jul. Ungifär efter nyår brukar jag vilja slänga ut julgran. 
WIHO! Och idag har vi vare i Ume. Shoppat och sett på bio. TRE TIMMAR är alldeles för länge för mig, att sitta i en bioSTOL. Det är kallt och jävligt, allt man har me sig (godis, snus, dricka) försvinner alltid spårlöst i STOLEN. Men om det är en bra film gör det inte så mkt. Som idag. Den var BRA! Avatar. Och med 3d ögon. Den var bäst!

Och ligger i min egna alldeles egna säng. Som Elin sov på inatt. Nedanför sängen ligger min alldeles inte egna madrass, som Gibson ligger på. Som jag sov på inatt. Sov och sov. Jag känner nu när jag tänker efter att jag inte har sovit en blund. Gibson slickade på mig. Och han slutade aldrig. Jag försökte gömma mig under täcket. Han tog de på mycket stort allvar. Och började leta mig. Han kittlade mig i armhålan, jag kvävde skratt. Min syster låg ovanför och sov som en stock. Tillslut somnade jag en stund. Vaknade av att Gibson krypit under sängen. Han pep. Och pep. Jag kliade. Han blev tyst. Jag slutade klia. Han pep och grina. Så insåg jag att han fastnat. Jag försökte för alla mina krafter att föröka hjälpa han fram igen. Utan att väcka Elin. Tillslut steg jag upp, funderade. Och lyfte hela sängen. Sen stod jag där och höll upp sängen. Och Gibson förstod inte. Elin vaknade. Jag var vaken. Gibson var vaken. Och fick gå ut ur rummet. MIN ÄLSKADE HUND!

Alla klappar är dessutom klara. Och jag trivs, trivs, trivs. Ikväll äre uppesittarkväll me julskinka och världens godaste vita macker. Före de ska Jonas komma och vi ska byta julklappar. Och jag har bestämt att vi ska öppna dom på en gång. Så nu vet du de Jonas, de ba är så.

IMORRN ÄRE JULAFTON! Och då ska vi till kyrkan. Och se på min mamma som ska spela teater. Hon vill int avslöja vad hon ska va. Vi har tippat på jesus. Jag är lite nervös.

GOD JUL ALLA VÄNNER!!! OCH OVÄNNER OCKSÅ FAKTISKT!

Är det idag. Och det är minsann ingen vanligt dag. Nae, de är inte min födelsedag. Hurrahurrahurra! För isånnafall hade det varit den 6e juni idag. Och det är det inte, SOM TUR ÄR!

Klockan 20.05 går flyget. Jag orkar inte beskriva mina nervösa känslor. För ingen bryr sig. Mer än jag. Som bryr mig så oerhört mycket. Men om allt går som de ska så landar vi i Umeå efter nio. Och då har vi bara en bilresa hem kvar. SEEEEEN! Fantastiskt!

Och då som sagt då man väntar. Då går tiden så segt, så segt. Nu ligger Jonas och läser. Och ja ba skriver. Vi måst packa klart. Och städa undan klart. Sen ha vi vare å pantat burkar och tidningar tidigare. Och uträttat alla viktiga saker som vi hade ogjorda. Typ lämna igen böcker på biblioteket. Köpa gummiband och lite andra såna viktiga saker!

Och en annan oerhört viktigt sak för denna dag är att jag inte har borrelia. Det känns helt underbart. Jag kan festa på juldan (SKÄMT Å SIDO). Viktigt me stora bokstäver där. Jag hade redan förberett mig på att inte göra de, så nu är jag nästan lite besviken (SKÄMT Å SIDO). Me ännu större bokstäver. Nämen skönt!

Nu ska jag kleta på mig en ansiktsmask faktiskt. Me gurka för ögona. Och plåga Jonas me lite julmusik. Fast jag lova han att förra låten var den sista för idag. HEHE.

händer bara en gång i livet.
Som den där gången då jag satt på en skoaffär, höll i en sko, kastade iväg och lyckades kasta in den helt perfekt och rakt, upp på väggen, på sin plats, breve alla andra skor.

Eller den där gången för en stund sen. Då jag satt vid köksbordet och städade sminkväskan. Och råkade putta till så att en del saker började rulla. Och lyckades fånga upp allt utom min svarta penna.

Som föll ner på golve.

när jag var inne på hm blev jag förföljd av en liten flicka. Som drog med sin pappa. "men det kan va hon pappa", "hon är jättelik", "fast hon har ingen lila jacka...", "också är hon en liten annan färg, mer ljus och mörk", "men hon har ju svart hår..." Finns min andra tredje dubbelgångare på lidingö? Isåfall vill jag träffa hon.
För några år sen var jag tydligen med på tv. Min lillkusin blev upp över ögorna för att han såg mig på tv. Ropade på min morbror, som också hade svårt att se skillnad. Förutom att tjejen på tv var en amerikans skådespelare.
Åsså har jag en tjej i Skellefteå. Vissa tycker vi är lika, vissa inte. Vissa tycker vi har lika drag bara, och vissa tycker vi är lika i vissa poser. Jag tror inte jag tycker vi är speciellt lika. Men vi har pratat. Och både hon och jag har träffat folk som säger de.

Det är egentligen lite konstigt. Eftersom jag inte är det minsta lik mig själv äns.

Olga?

Svetlana?

Fransesca?


Kaaarin?


Kerstin?

Hej!
Jag tänkte bara berätta att jag inte är lika orolig längre. Om jag har borrelia så har jag det. Om jag inte har det så lovar jag att aldrig mer snusa... osvosv åt det hållet.

På tisdagkväll åker vi HEM! Jag blir lite arg på mig själv som är så KOMPLISERAD. Tänk er bara. Jag längtar mig harmynt efter hem hela tiden. Och jag älskar ju att längta. Men jag har ändå nåt som är ivägen. Och blir mer och mer ivägen ju närmare tisdag blir. Den där flygresan!!! Den som jag måste klara före jag är hemma. Jag har återfått min rädsla. Den försvann lite i somras då jag flög hela tre gånger själv. Men det är som att jag måste flyga regelbundet för att komma ihåg att det går bra. NU ÄR JAG LIVRÄDD. Igen. Och jag är inte ett dugg rädd för starten, eller landningen. Konstigt? Det verkar ju va de vanligaste. Nä, jag är rädd när man väl är uppe i luften. Då det blir tystare i flygplanet. Då man glider. Då det känns som motorerna har slutat gå alltså. Då man sitter och tittar på alla runtomkring sig. Ser om dom är oroliga. Då man inbillar sig att varje ljud är nåt farligt. Då varje "pip" är början på ett meddelande som berättar att vi måste spänna fast oss och förberede ett avskedsbrev. Då varje lite rörelse från flygvärdinnorna betyder att vingarna har ramlat av. Jag kan inte förstå hur dom där små smala vingarna kan hålla uppe oss? Jag kan inte förstå hur små motorer klarar att köra så LÅNGT. Och för att inte tala om dom motorerna som klarar sig till Amerikatt. Nae jag förstår inte. Och jag kommer nog inte förstå förns jag bestämmer mig för att bli kapten. Och det kommer aldrig ske.


Nu promenerar jag ner på byn och kollar på mat. Nästan lika kul som att kolla på kläder. Som jag också ska göra. Både handla ingredienser till fredagsmidda och kanske handla nåt litet eller stort på hm. Eller lindex. Lidingös utbud av klädaffärer. Förutom dom där dyra. Som jag inte passar att gå in i då jag har täckbyxor.

TREVLIG HELG!

Och idag är jag inte på så bra humör.
På tre nätter har jag inte kunnat sova. Jag har testat ligga på golvet, jag har masserat mig själv, jag har testat sova på spikmatta. Men min rygg och nacksmärta går inte BORT! Inte min subfebrila feber heller.
Så imorse ringde jag vårdcentralen. Dom bokade in en tid snabbt.
Kom dit, tog lite prover. Min husläkare (ja, en sån hade jag tydligen utan att jag visste) blev orolig för mig och gav ut hennes telefonnummer. Hon bad mig ringa henne direkt om jag skulle bli sämre. Jag hade tippat på muskelinflammation från städningen. Hon sa att det kan de mycket väl vara, om det inte vore för att jag har feber. Utan hon var betydligt oroligare för... BORRELIA! En sådan borrelia som upptäcks efter några månader.
Typ en neuroborrelia. OCH som den hypokondrikerlagda kvinna jag är har jag nu googlat.

"En sjättedel av dem som får borrelia utvecklar så kallad neuroborrelia en vecka, eller upp till fem månader, efter bettet. Symtomen på detta är mycket varierande. De börjar ofta med ont i ryggen, vanligen mellan skulderbladen och i nacken och påminner om diskbråck.

Smärtan blir värre nattetid och många får även smärtande känselstörningar i området. En till fyra veckor efter att smärtan uppkommit kan man få en förlamning som speciellt drabbar ansiktsnerven.

Neuroborrelia kan också visa sig som en hjärnhinneinflammation, meningit, med feber, huvudvärk och stelhet i nacken. I några få fall kan sjukdomen bli långvarig och långsamt förstöra nervsystemet med förlamning, nedsatt hörsel och en utveckling av demens som följd. Neuroborrelia kräver därför omedelbar behandling och ofta läggs patienten in på sjukhus."

 

Om jag är orolig? NAAAAAAAE inte de minsta.

Ungifär såhär tänker jag mig (och detta är just nu min absoluta MARDRÖM). Jag tror ju nu såklart stenhårt att jag har de där. Jag är helt säker. Då kommer jag att bli så sjuk att jag måste läggas in på sjukhus (det är de allra värsta). Jonas kommer åka hem. Och jag kommer att ligga kvar här i Sthlm, helt ensam. Och gråta. Annars kommer jag (kanske lite mer troligt om jag ska försöka va realistisk) få åka hem med antibiotika. Då blire inge fest för mig, varken juldan, annandan eller nyårs. Jag kommer förmodligen att gråta en liiiiten skvätt. Och sura lite. Men jag kommer iaf få fira min älskade jul hemma.

Och ja, nu kan det ju faktiskt också vara (om jag ska vara lite positiv) så att jag har ont i ryggen och nacken bara. Pågrund av min otroligt dåliga ergonomikoll när jag städar. Eftersom jag lätt får problem me ryggen. Och har haft de förr. Så kan det ju också vara så att jag har lite feber bara. Helt normal. Och jag har ju ändå varit hemma i Burträsk typ hela sommarn. Förutom veckan i båstad. Då jag iofs var ute i alla möjliga sorters gräs hela tiden. Sen här i Sthlm. Ofta jag har tänkt på att det finns fästingar. Också är det ju bara så nu att jag är expert på måla fram madrömsscenarion. Speciellt då jag är så sjukt rädd. Och nu är jag så SJUKT OROLIG för att inte få njuta av min efterlängtade JUL! Men som jag sa till Jonas, en förstörd jul är väl inget? Jag menar, jag har ju bara väntat ett halvår. Det är ju helt okej. Jag kan absolut vänta ett år till. FYYY FARAO!

Dom fyra f:en - fästing, ful, fet och FAN!

 

Och jag har bakat julbröd.
Lite smalt. Och lite brett. Ungifär som en pannkaka. Fast bröd.


Har råkat äta mig lite för mätt nu. Ett inte så ovanligt beteende på sturevägen.
Har även handlat braller idag. Eller leggings heter de faktiskt ju. Och rensat min jobbpärm. Och planerat för imorrn. Och ringt min efterträdare på jobbet och bestämt var vi ska träffas imorrn. Ska vara handledare åt en kvinna 55+ med städerfarenhet. Känns ju rätt, rätt! Annars håller jag väl ba en tumme på att jag int ska ha feber imorrn. Förstår inte denna jäkla meningslösa temp. 37.8 - varken hög eller låg. Som ett mellanting. Som jag är mellantrött just nu. Jobbigt. Men jag ska ändå pallra mig ner på tjorren. Postgubben kom idag, yeees, med en lapp till mig. Min skohämtarlapp. Äntligen får jag prova dom. Tradera köp. Känger. Och nu har jag hela tre styckna. Alla tre svarta. Ovärt som min mamma skulle säga (och som Jonas säger). Värt som jag skulle säga. Och säger.

Lite fjutti snö.
Men de räcker för att de ska lukta vinter i näsan. Och för att det ska knastra sådär mysigt under fötterna. Och för att man ska bli lurad av marken och halka. Fiiiiint!

Jag kan int bestämma me om jag blir less på mig själv som börjar längta så jävla mycket ibland att jag knappt kan tänka på annat. Eller om jag är överlycklig över att jag har så FIIIINA saker att längta till.

JAG LÄNGTAR IHJÄL MIG EFTER DIG, PUSS

För det första så har jag bestämt mig för att sluta me dom där dumheterna att sova på dan. 20 min kan man få "vila" men alltså att spåra ur som jag igår och sova rent STENHÅRT i flera timmar är inte okej.
Eller det är ju okej för dom människorna som klarar av det. Utan att bli sådär ruskigt pigg då man ska sova på kvällen. Typ igårkväll. Myrer i bena. Ont i nacken. Pratsjuk. Opassande. Jonas skulle ju upp tidigt idag och ha redovisning. Jag vred och vände på mig men ville mest av allt bara prata, busa och skratta. Dessutom hade jag ont i min jävla nacke som mår sämst av mina sämstkuddar. Jonas bad mig att försöka ligga stilla. Jag försökte. Men det blev så jäkla oskönt. Dessutom hade underlakanet korvat sig. Ni vet vad jag menar. Det kan omöjligt finnas nån som trivs att sova så. Men som vanligt så var jag inte SÅ PIGG, så jag orkade inte fixa det. Varför är det så? Ah, iaf. Tillslut erbjöd sig Jonas tillome att byta kudde me mig. Han har ju som sagt kudden från himlen. Okej, sa jag. Och jublade inombords. NUUUUU ska jag sova, tänkte jag. Men då började det klia på skallen. Jag tänkte först att nae nu ska jag inte klia mig. Jonas måste sova. Men det gick inte. Med en snabb och ändå försiktigt rörelse tänkte jag försiktigt, försiktigt lyfta min arm och klia mig. PAAANG, så slog jag Jonas i skallen me armbågen. Hahaha, och nu skrattar jag igen. Stackars Jonas. Men det var så kul. Jag fick världens skrattattack bara för att jag inte fick få de. Jonas va helt tyst och jag kunde rent känna ilskan. Jag låg me ryggen mot han, höll handen för munnen och försökte kväva mitt skratt. Medans Jonas låg me bakom mig och säkerligen tänkte "är det detta jag ska måsta stå ut med?" Tillslut bestämde jag mig för att ta till mitt absoluta sovknep. Lägga mig skavfötters. Och joo, jäklar. Då somnade jag. Men vaknade tyvärr med stelopererad nacke.

Så mitt viktigaste uppdrag denna är att köpa en ny kudde. Eller det VAR.
För jag har redan gjort det. Jag provade den på golvet då jag kom hem och den var GUDOMLIG! Nu jäklart ska min nacke sluta få nackspärrshakningar. Dessutom köpte jag lite julkort. Inte färdiga ena. Utan pyssel. OCH jag unnade mig en cosmopolitan. Jajjemen! Så idag blire bara mys. Jag hade ont i halsen imorse så jag skiter i löpning idag. Men en redig promme ska jag tvinga mig ut på. I regnet som vanligt.
Nu väntar jag på Jonas. Han ska komma hem och käka lunch. Jag ska steka upp middan från igår och göra de till en OMELETT!


NACK-KUDDE!

Och va hände me den?

Detta är en typisk dag som jag kommer att glömma, typ imorrn.
Om jag inte kommer ihåg den som dagen då jag aldrig vaknade.
Jag har varit så trött. Jag ÄR så trött.
Vaknade aldrig riktigt imorse. Men steg upp ändå. Planerade pilates. La mig på pilatesmattan och kände att avslappning skulle passa bättre. Illamåendes var jag också. Så min vanliga grötfrukost blev en filbryta. Min lunch blev en halvtimme sen och åts med en icket anna-aktig aptit. Sedan for jag och jobba. (Jo, var sjätte måndag jobbar jag eftermidda). Huset var kallt, trasorna var borta, jag tog för första gången på hela hösten ingen långärmad just idag. Såklart. Jag frös, gäspade och blev klar utan att jag riktig hann med. Åkte hem. Min dåliga aptit tidigare på dagen visade sig. Var sjukt hungrig! Åt upp taket på pepparkakshuset. Laga midda. Åt. Sa till Jonas att vi kunde vila en stund. Bara tills vi skulle träna. Planerade medans jag vilade hur jag skulle byta ut springturen mot ett hemmakombinerat aerobicspass eller nåt. Njööt av den tanken. . Sov. Sov. Sov. Vaknade av att Jonas höll på byta om till träningskläder. Frågade vad klockan var. 19.40. BAJSKORV!

Nu är det alltså meningen att jag ska ställa mig på golvet. Sätta på hoppmusik och hoppa?

Pepparkakshusbak igår. Eller de blev no mer en pepparkakslekstuga. Me lite mellanstadiefasoner på toppen. TOPPEN!


Och till dig Rebecca. Fudgen är SJUKT GOD! Så nu ska jag lägga ut receptet. (Självklart äre hämtat från min favvoblogg kryddburken.se).

Det här behöver du :
300 gram mörk choklad
1 burk kondenserad mjölk
30 gram smör
150 gram skalade pistagenötter

Sedan smälter du chokladen och mjölken tillsammans, snör ner smöret och rör om tills de blir "lent". Då kastar du ner nötterna (jag tog såna här andra nötter iställe, cashewnötter. Det spelar nog ingen roll). Häll ut smeten i en form med smörpapper (15x25). Låt svalna, ställ in i kylen några timmar. Typ över natten. Det är de enda negativa. Man måst som vänta lite för länge innan de stelna till. Skär sen upp i bitar. MUMS! Men ät int allt på en gång. Det blir kaos i magtarmen, haha.

Och till dig Marie. Jag kommer hem den 22a, sent på kvällen. Om det inte blir så att vi åker bil hem tidigare. Sen undrar jag. Vad ska vi göra på nyår? (Det är till alla andra också för den delen, haha). Och annandagen? Är det bara jag i hela världen som är helt på en tvådagars då? Utgång i Skellefteå på annandan? Och juldan i Burträsk såklart! :)

Nä, nu orka jag rent int längta mer. Jag blir ju helt överpeppad. Sjunger med till alla julsånger och betonar ordentligen (de ordet finns typ inte) på JAG KOMMER HEM IGEN TILL JUUUUUUUUUUUL! Så nu går jag på långpromenad i regnet. Jag som hade önskat mig de där otroligt underbara vädret idag. Det som var för några dagar sen. Men regn är bra för håret... synd att jag ska ha mössa! HOJ!

Jag är så berörd in i knäskålarna, så stolt och så javetint.
ERIK ERIK ERIK!!! Jag hade som inte bestämt mig om jag ville att han skulle gå vidare till final eller inte. Jag tyck ju såklart att han är bäst på sjunga, bäääst! Men jag gillar dom andra två också. Men i kväll, ikväll. Efter de där så VET jag att han måste gå till final. JOOPP! Jag är int så idolnörd som jag verkar. Det är bara de att de va så... bra!
Dessutom är jag så jäkulens mätt, så mätt, så mätt.
Vi har äte fudge. Jag baka igår. Ja, det är rent så fruktansvärt gott. Det är så  att man nästan blundar och suckar då man äter. Som att få massage. I munnhålan.


Men jag tror inte det är riktigt helt meningen att man ska äta allt på en gång. Det tror jag inte.

Och sen fick jag ju den stora äran att lotta juklappslotteriet iår. Så nu har jag gjort de. Jag ska köpa till mamma. Det blir bra! (Vi kör på julklappslek på julafton). Så imorrn ska jag leta julklapp. Jag älskar det!!!


Julpynt



Nu känner jag att detta inlägg egentligen är lite meningslöst och rätt javetint. Javetint mycke.
Men bara därför tänker jag också lägga ut en bild från förra helgen. Eller kanske två faktiskt.
Katarina - the mester av att ta miljoner kort. Också the mester av att pricka in dom helt magiska ögonblicken. Då man ser ut som en sur fisk, en modelerad barbapappa eller en fulare variant av barbabööra. Fast dom korten lägger jag inte upp. För dom korten brukar Katarina lägga upp åt mig.


Julmarknad på skansen. Dimma och regn. Kallt som kallaste Afrika.


Glögg med smak av svartavinbär. De kan int ha vare glögg. Nae.


Läppstift på tunnelbanan. Mitt på blanka dan. Även fast de int syns.




Nu väntar vi spänt på vem som åker ut ur idol. KOM IGEN.

När jag slutade jobba idag bestämde jag mig för att skita i bussen. En liten bit. Och gå några hållplatser. Det var alldeles för fint väder. Eller så var det för att jag missade bussen och inte kände för att sitta i en busskur och vänta i 20 min. Men sedan insåg jag att det egentligen var för att jag ville vara ute i naturen. Lidingö är världens bästa ö för de. Vi bor ju mitt inne i "byn" men jag jobbar ofta ute på "landet". Stockholm känns det inte som iaf. Jag känner mig mer hemma. Och lite mer ANDAAS! Frisk luft alltså. Solens strålar når fram till kinden och ja osvosvosv. Dessutom blev jag omkörd av en gammal, gammal surbil med två grabbar i. Dom var ute och testa kryckan lite här och var. Jag blev så glad att jag log ändå till örerna.

Även om det inte är lika snöigt och vintrigt som hemma så är de ändå de bästa de kan bli. Just nu.

haha ja, jag fick som en snilledille och loggade in på lunar.
Tänkte att varför int? Först och främst fick jag tänka innan jag kom på mitt användarnamn. Men det var ju såklart... Annsan14. Lösenordet var inte ett dugg svårt. Jag har ju som haft samma sen jag föddes. Typ.
Väl därinne var det väl som vanligt, rätt obefolkat. Men jag gick ju såklart in på mina dagboksdiareer. Dom där man skrev i varenda eviga dag. Som dom tydligen nu har döpt om till blogg. Jaaaase säg ja.


Tis 30 dec 2003 23:51

Imorrn är det iaf nyårs. Jag ska baka en jättedålig kaka säkert. Jag ska i alla fall baka en. Och jag har bestämmt mig för att he i massa andra saker också. En krydda, vad den nu heter? Det gjorde jag och Elin på julafton. Det var skit gott!
Men jag vet inte om jag var lite förkyld då? Ingen annan verka tycka det verka de som. Men dom kanske bara var mätta? Det troor jag. :P
Men skit samma, en jättegod brun kaka ska jag baka. Men alla kommer säkert vara mätta då också. Vi ska ju äta värsta räkbomben? Marie ska laga till.
Jag har som aldrig varit nån stor älskare till räkorna. Men kanske för att jag aldrig har sugit av deras rövar? Eller är det på kräftor man gör det? Fast sprolla, dom ser ju typ likadana ut. Fast räkerna är mycke mindre och rosa. Eller nått. Jag vet då inte det heller.



Mån 9 feb 2004 09:49

Snön skimrar i det kalla vinter-19grader vädret! Solen skiner på en klarblå himmel! Utan allt det vita vore det grönt och brunt ute. Sen NU KALLA PLIKTEN MIN! Kattarina min vän ringer och påstår att det är endast -13 grader ute. Jag påstår att detta är fel. Det är -19 grader kallt!
Men vad gör man inte för en fika?

En skoterutflyckt i naturen! Det bästa av allllllllllllllt!

unt Günter & the sunshine girls :) You touch my talala, my ding, ding doo´nng!



Ons 10 mar 2004 23:46

Nu ikväll körde jag bil hem från Anders. (Hans bil)

Det gick som lungt och fint till en början.
Gasa på, på raksträckan och körde typ 10 i kurvan osv osv.

Sen när vi kom till edelviks korsningen så skrek anders plötsligt! ”NU SKA DU HE PÅ BLINKERN!”

Ja ba ”jaha, vart är den då?”

”Till vänster”

Då drog jag i en spak på vänstersida, men de va hellyset!

Hur ska jag veta hur man blinka?

När jag kör me pappa bruka jag ju bara öva mig på att växla och styra me ratten.
Jag har inte riktigt kommit så långt som till blinkern och hela och halv lyse ännu.

Anders vart i alla fall FLY FÖRBANNAT och skrek och distrahera mig.

Så när han skrek ”BROMSA!”

Så fumla jag lite för mycke me foten och råka gasa.

Wrrrrrruuuuuuuum!

Han skrek och vart helt galen och förökta ta över. Men jag satt ju som ivägen.
Så vi var typ en meter från att köra in i en lyktstolpe!

Sen skrek Anders ”HOPPA UR!”

Sen fick jag lov att Gå hem! Anders vart AAARRRrrg!


________________________________________________________________________________

Endast sisådär 5, 6 år sen. TJOFRÄS!

Gomorrroooon, hör fåglar sjunga glatt. Gomorron, gomorron i kööör!
Fast idag skulle jag vilja ändra till... Gomorron, gomorron, hör julkalendern på teevee. Gomorron, gomorron i kööör!

Jonas är en riktig man. En riktig karlakaaaarl. Han ställde klockan på 7.14 och flög upp ur sängen för att sätta på julkalendern. Så låg vi där. Sida vid sida och såg. Förutom att jag blunda. Men det var mysigt att vakna så. Innan jag somnade om igen. Och sov till nio. Jag märker redan att jag har blivi mer morgontrött nu när jag är ledig lite mer.

Min andra lediga dag denna vecka alltså. Av TRE. Ja, det är inget skämt. Varannan vecka ledig två, varannan tre. Så underbart bra. Eller dåligt. Har inte bestämt mig än.

Helgen då? Jooooo, den har varit helt fantastisk.
Mys me tjejkväll, vin, god mat, väldigt gott sällskap, godis, skratt, smink, julmarknad, filmfestival (haha) osvosvosv!


Våra män!