HEEEJ
Nu sitter jag på ett internetcafe.
För vi har inge internet än. Det kommer vi nog inte ha förrän nästa månad då vi flyttar pårikt. (Vi har ju såklart redan flyttat pårikt). Jag menar mest då vi flyttar till en lägenhet som vi inte bara ska bo i medans vi väntar på en. Som vi gör nu. Men de funkar jättebra ändå för den är supermysig och lite liten fast ändå samtidigt stor. (Sängen är i taket).
Annars så har min vecka i båstad (som jag kom hem från i fredags) varit superfin. Har jobbat och jobbat och jobbat. Och ätit och sett på mktmkt fin natur. Dock så är det en hel del skumt och lite läskigt att bo med en helt okänd familj. Men jag klarat. ÄVEN flygplansresan klarade jag och det är jag mest stolt över. Trots att vi vart tvugna att byta flygplan just innan start för att ena motorn gått sönder. TÄNK om det hänt i luften? Jag var så rädd så rädd. Men fick sitta breve en väldigt snäll man och förklarade för mig hur ett flygplan går till. Och att man inte kan krocka i luften så lätt eftersom även flygplan har vägar, fast i luften.
Hur som helst så sitter jag här nu och ska leta jobb. För jag tackade nämligen nej till jobbet som barnflicka. Efter mycket funderingar (eller egentligen inte så mkt) mest efter några samtal med mina klokaste nära kom jag fram till att det inte skulle fungera så bra. Mest eftersom jag inte ville bo där med dom. Och det gjorde det hela lite svårare eftersom jag då måste kunna vara tillgänglig så ofta. Det är inte det lättaste om man bor nån annanstans. Det märkte jag under veckan. Det är inget 7-4 jobb. Det är ett helatiden jobb med några pauser ibland. Mycket jobb och för lite lön. Även fast det inte riktigt känns som ett riktigt jobb då man jobbar med barn sådär. Det känns ju mer som att man leker hela dagarna. Men TRÖTT blir man även av det. Hur som helst så var jag nervös helt i onödan över att berätta det för dom. För dom var nämligen hur snälla och söta som helst ändå. Förstod precis. Och veckan i båstad var även bara en PROVVECKA!
Nu svettas jag ihjäl här inne för det är hur varmt som helst.
Denna dag har vi mest gått på stan och jag har råkat shoppa fast jag inte skulle.
Snart ska vi bege oss hemmåt igen och laga middag. SEN ska jag äntligen ut och springa. Det känns som en evighetsen.
Puss på er mina vänner. :)
För vi har inge internet än. Det kommer vi nog inte ha förrän nästa månad då vi flyttar pårikt. (Vi har ju såklart redan flyttat pårikt). Jag menar mest då vi flyttar till en lägenhet som vi inte bara ska bo i medans vi väntar på en. Som vi gör nu. Men de funkar jättebra ändå för den är supermysig och lite liten fast ändå samtidigt stor. (Sängen är i taket).
Annars så har min vecka i båstad (som jag kom hem från i fredags) varit superfin. Har jobbat och jobbat och jobbat. Och ätit och sett på mktmkt fin natur. Dock så är det en hel del skumt och lite läskigt att bo med en helt okänd familj. Men jag klarat. ÄVEN flygplansresan klarade jag och det är jag mest stolt över. Trots att vi vart tvugna att byta flygplan just innan start för att ena motorn gått sönder. TÄNK om det hänt i luften? Jag var så rädd så rädd. Men fick sitta breve en väldigt snäll man och förklarade för mig hur ett flygplan går till. Och att man inte kan krocka i luften så lätt eftersom även flygplan har vägar, fast i luften.
Hur som helst så sitter jag här nu och ska leta jobb. För jag tackade nämligen nej till jobbet som barnflicka. Efter mycket funderingar (eller egentligen inte så mkt) mest efter några samtal med mina klokaste nära kom jag fram till att det inte skulle fungera så bra. Mest eftersom jag inte ville bo där med dom. Och det gjorde det hela lite svårare eftersom jag då måste kunna vara tillgänglig så ofta. Det är inte det lättaste om man bor nån annanstans. Det märkte jag under veckan. Det är inget 7-4 jobb. Det är ett helatiden jobb med några pauser ibland. Mycket jobb och för lite lön. Även fast det inte riktigt känns som ett riktigt jobb då man jobbar med barn sådär. Det känns ju mer som att man leker hela dagarna. Men TRÖTT blir man även av det. Hur som helst så var jag nervös helt i onödan över att berätta det för dom. För dom var nämligen hur snälla och söta som helst ändå. Förstod precis. Och veckan i båstad var även bara en PROVVECKA!
Nu svettas jag ihjäl här inne för det är hur varmt som helst.
Denna dag har vi mest gått på stan och jag har råkat shoppa fast jag inte skulle.
Snart ska vi bege oss hemmåt igen och laga middag. SEN ska jag äntligen ut och springa. Det känns som en evighetsen.
Puss på er mina vänner. :)
