Anna

Har jag berättat min historia om skitmobilen?

Jag hade först en mobil (eller flera), men min senaste mobil, den hade jag. Den va skitbra ett litet tag. Sen gick den sönder där man stoppar in headsetet. Då lämnade jag in den. Sen var den skitbra ett tag till. Sen gick den sönder igen, på samma ställe. Så jag kunde inte lyssna på musik. Och inte prata i headset. Det var ganska skitdåligt eftersom det enda jag ville egentligen var att prata i headset. Så äre då man har distansförhållande. Eller så man gillar att prata i telefon på promenad. Eller så man lagar mat. Eller bara gör ingenting. Så, hela våren och halva sommarn har jag gått omkring och hållt i mobilen när jag pratat. Jag har fått nackskador och armvärk och alla möjliga symptom på grund av den där skitmobilen. Meeeen, så en dag bestämde jag mig för att det var dags att köpa en ny. (Kanske att det var den dan jag fick min första lön från SKEBO). Sagt och gjort. Jag köpte en ny. En SKITABRA!! !!!! ! På onoff.

Sen... funkade inte headsetet. Jag provade alla möjliga headset. Meen, de gick inte. Sen gick onoff i konkurs. Det var kul. Jag blev glad. Så nu sitter jag här och har en lika jävla världelös telefon. Jag kan nog säkert lämna in den nånstans. Men jag vet inte var. Eller hur. Och jag orkar inte heller. Och just de, har jag sagt att det är touch på den? Och att min sån här grej då man vänder den åt sidan för att få ett större tangentbort... inte heller funkar? Nae, just de. Ännu bättre. Så nu tar det endast 45 minuter per bokstav då jag ska skriva sms. Skitmobil var det. Och nae, jag tänker aldrig mer köpa en ny mobil. Jag tänker köpa en gammal.