Hemlängtan är mer mitt hjärtas grej.

Det är bara att konstatera. Större delen av mitt hjärta bor inte i Sthlm.
Jag har nästan nyss pussat Jonas hejdå. Han är påväg hem nu och jag tror inte att det finns någon mer avundsjuk människa än jag. Tänk att få kliva ut ur flygplanet (ok, det är det enda jag inte är avundsjuk på) och känna lukten av fräschhet i näsan. Tänk att få åka i en BIL (det är sjukt att man kan sakna att åka i en helt vanlig bil) och sedan kliva in i ett mysigt hus och krama på en stor hund och en liten katt. Tänk att få äta en helt underbar middag som smakar så som det bara kan göra på markisgatan 11. Tänk att få mysa framför idol tillsammans me vänner, familj eller Jonas. Med ett glas vin och godis. (Det gör jag iofs med Jonas varje helg men ibland gör miljön bara de där lilla). Tänk att få åka till Skellefteå imorrn och dricka öl och titta på Simons band som spelar på nocks? ALLTSÅ TÄNK!

Annars äre väl helt ok. Haha. Jag var ju faktiskt hem nästan helt nyss men det var mer bara som en liten aptitretare. Ungifär ett konstaterande av att norrland vinner Sveriges bästa-ställe-tävling. Och nu känner jag att jag är inne i stunden bara. Om bara några till stundar så kommer jag inte alls längta så här hemskt mycket. Jag ska faktiskt träna på högskoleprovet hela denna vecka. Och på matteprovet. Och sen ska jag skriva en uppsats om ett samhällsproblem. Och göra en powerpoint presentation om hur man bakar en kaka. Och göra terminens naturkunskapsarbete. Det är typ allt på en gång. Både bra och lite mindre bra. Prio ett är högskoleprovet. Jag ska nöta och nöta gamla prov och lära mig hela jäkla ordboken. Vi fick prova på att göra svenska-delen på skolan idag. På tid. Ordförståelsen gick bajs och läsförståelsen gick lite kiss. (Alltså lite bättre än bajs), (Om nu kiss är bättre än bajs?) Öva måste jag iaf göra för jag tänker fanimej inte ångra mig efteråt och tänka att jag kunde ha tränat bättre. Jag har liksom bara den här chansen om jag vill ha min vår räddad. Ingen stresstarm på de. Punkt.


Den här bilden tog jag tidigt på morgonen sist jag var hemma. MYSIGT!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0