En helt vanlig tisdag
Hej hopp!
Idag efter middan skulle Jonas spela en sång för mig på gitarrn. Han gick iväg och satt sig vid datorn (för att kolla ackord skulle jag tro). Det tog en liten stund. Sedan började han spela. Och sjunga försiktigt. Jag låg och log i sängen. Tänkte inte riktigt på vilken sång. Tyckte de va fint. Sedan hörde jag att refrängen närmade sig. Jag hörde hur han ställde sig upp. Tänkte att nuuu har han tänkt kika fram bakom garderoben och ge mig sin kärleksförklaring i sång och gitarrspel. Så smög han me gitarren, sjöng. Sjöng. Tog i lite i refrängen... "IT MUST HAVE BEEEN LOOOOVEEEE". Sedan vart han tyst. Och jag förstod inte riktigt. Men tog över. "Buuut its oover nooow?"
Det var dagens fel nummer 1.
Dagens fel nummer 2 är ett fel som börjat urarta nu på kvällskvisten. Jag har lyckats gå från att inte vara gravid alls till att förmodligen vara i åttonde månaden, om inte nionde. Hela min kropp har ändrats på bara någon timma. Magen har växt i omkrets, jaaa låt oss säga ca tio storlekar? Min rygg har börjat värka. Jag kan inte längre gå normalt. Att böja sig ner kräver en stadig hand på ryggslutet samt lite suck och stön. Nu ligger jag i sängen på rygg. Det finns tyvärr ingen annan ställning som fungerar för tillfället. Och Jonas blir lite rädd då han ser på mig. Som att det när som helst ska ploppa ut en liten alien. Eller kanske en hare. (Som vi såg ute idag, två st tillome, stoora).
Ska nog be till dom högre makterna snart, att jag får vakna och vara min vanliga storlek imorgon igen. Alternativt sluta äta mina magtarmsförstörar-tabletter (penicillin), så att jag får på mig mina byxor. Vore väldigt kallt annars.
Idag efter middan skulle Jonas spela en sång för mig på gitarrn. Han gick iväg och satt sig vid datorn (för att kolla ackord skulle jag tro). Det tog en liten stund. Sedan började han spela. Och sjunga försiktigt. Jag låg och log i sängen. Tänkte inte riktigt på vilken sång. Tyckte de va fint. Sedan hörde jag att refrängen närmade sig. Jag hörde hur han ställde sig upp. Tänkte att nuuu har han tänkt kika fram bakom garderoben och ge mig sin kärleksförklaring i sång och gitarrspel. Så smög han me gitarren, sjöng. Sjöng. Tog i lite i refrängen... "IT MUST HAVE BEEEN LOOOOVEEEE". Sedan vart han tyst. Och jag förstod inte riktigt. Men tog över. "Buuut its oover nooow?"
Det var dagens fel nummer 1.
Dagens fel nummer 2 är ett fel som börjat urarta nu på kvällskvisten. Jag har lyckats gå från att inte vara gravid alls till att förmodligen vara i åttonde månaden, om inte nionde. Hela min kropp har ändrats på bara någon timma. Magen har växt i omkrets, jaaa låt oss säga ca tio storlekar? Min rygg har börjat värka. Jag kan inte längre gå normalt. Att böja sig ner kräver en stadig hand på ryggslutet samt lite suck och stön. Nu ligger jag i sängen på rygg. Det finns tyvärr ingen annan ställning som fungerar för tillfället. Och Jonas blir lite rädd då han ser på mig. Som att det när som helst ska ploppa ut en liten alien. Eller kanske en hare. (Som vi såg ute idag, två st tillome, stoora).
Ska nog be till dom högre makterna snart, att jag får vakna och vara min vanliga storlek imorgon igen. Alternativt sluta äta mina magtarmsförstörar-tabletter (penicillin), så att jag får på mig mina byxor. Vore väldigt kallt annars.
Kommentarer
Trackback