BACK UT
och back in. Stockholm.
Skola idag och igår.
En mycket, mycket nervös tjej. I klass me flygplans-hjärtklappningen.
Men det gick bra. Inga pinsamma snubblingar, felsägningar eller andra saker. Bara en matlåda i väskan. Som stank vitlöksalami i hela klassrummet. 50 st allmännare. 25 st b:are. Jag är en av dom. Som vanligt hamnar jag i klass B. Och det betyder i stort sätt (verkar det som) b-kurser. Inte bIGA kurser, utan engelska B, matte B, naturkunskap B, Religion B, Svenska B osv. Fast för mig ändras de mesta till C. Hur det ska gå vet ja int än. De där me folkhögskola är fortfarande förvirrande. Trots att jag fått förklaringar på mina frågar, mer än EN gång. För lite. Ska be om en för mkt på måndag. Då vi ska fortsätta ha engelska. Svengelska, mena ja. Och klassen. Mitt första intryck va lite stelt. Jag tänkte, jaha.................. Men idag ändrades de. STORT. Jag känner mig som hemma. Jag känner att jag nog har en hel drös me människor som är lite som jag. Idag tex VÅGADE jag ta en snus. Ni ska veta att det är ett stort steg. De här me att våga va sig själv. Men de brukar oftast sluta så för mig. När den första snubblingen över skosnöret är över kan jag slappna av. Då kan jag nog börja ha täckbyxor igen.
Annars har fredan vare lugn. En sväng ut på stan, där jag frös ihjäl. Sen hem och äta. Och ba tv. Jag har, som vanligt, som väntat, som jag visste redan förra året, blivi förkyld. Det hör som till mitt leverne. Att ständigt ha en krämpa. Äre int ont i vaden så jag int kan gå, så äre matförgitning i strupen. Kan också vara käkskalle eller andra konstiga saker. Men som jag brukar säga (int) THIS IS ME, TAKE IT OR LEAVE UT!
Och där fick jag med lite halvdålig svengelska. LEFT (vilket håll ja hör politiskt) och eightyseven (årtal jag är född) klarade jag av att säga på engelska idag. Jag vet int, tänk jag ha engelska C? kanske lika bra att ha engelska A först. Eller bara förskoleengelska.
Den som väntar får seeeeeee! Nu ska jag beeeeee. En nattbön. Kanske.
Innan jag ska sova. Jag är hungrig. Men jag är glad. Och..... nu börjar de...... längtar... till SOMMARN! Längta ett halvår är MIN GREJ!
SEEE YOOU (kan hända att de blir lite mer engelska i bloggen framöver förstår ni).
Skola idag och igår.
En mycket, mycket nervös tjej. I klass me flygplans-hjärtklappningen.
Men det gick bra. Inga pinsamma snubblingar, felsägningar eller andra saker. Bara en matlåda i väskan. Som stank vitlöksalami i hela klassrummet. 50 st allmännare. 25 st b:are. Jag är en av dom. Som vanligt hamnar jag i klass B. Och det betyder i stort sätt (verkar det som) b-kurser. Inte bIGA kurser, utan engelska B, matte B, naturkunskap B, Religion B, Svenska B osv. Fast för mig ändras de mesta till C. Hur det ska gå vet ja int än. De där me folkhögskola är fortfarande förvirrande. Trots att jag fått förklaringar på mina frågar, mer än EN gång. För lite. Ska be om en för mkt på måndag. Då vi ska fortsätta ha engelska. Svengelska, mena ja. Och klassen. Mitt första intryck va lite stelt. Jag tänkte, jaha.................. Men idag ändrades de. STORT. Jag känner mig som hemma. Jag känner att jag nog har en hel drös me människor som är lite som jag. Idag tex VÅGADE jag ta en snus. Ni ska veta att det är ett stort steg. De här me att våga va sig själv. Men de brukar oftast sluta så för mig. När den första snubblingen över skosnöret är över kan jag slappna av. Då kan jag nog börja ha täckbyxor igen.
Annars har fredan vare lugn. En sväng ut på stan, där jag frös ihjäl. Sen hem och äta. Och ba tv. Jag har, som vanligt, som väntat, som jag visste redan förra året, blivi förkyld. Det hör som till mitt leverne. Att ständigt ha en krämpa. Äre int ont i vaden så jag int kan gå, så äre matförgitning i strupen. Kan också vara käkskalle eller andra konstiga saker. Men som jag brukar säga (int) THIS IS ME, TAKE IT OR LEAVE UT!
Och där fick jag med lite halvdålig svengelska. LEFT (vilket håll ja hör politiskt) och eightyseven (årtal jag är född) klarade jag av att säga på engelska idag. Jag vet int, tänk jag ha engelska C? kanske lika bra att ha engelska A först. Eller bara förskoleengelska.
Den som väntar får seeeeeee! Nu ska jag beeeeee. En nattbön. Kanske.
Innan jag ska sova. Jag är hungrig. Men jag är glad. Och..... nu börjar de...... längtar... till SOMMARN! Längta ett halvår är MIN GREJ!
SEEE YOOU (kan hända att de blir lite mer engelska i bloggen framöver förstår ni).
Kommentarer
Trackback
