What a dajj
Ja, imorse klev jag ut från dörren som vanligt klockan 8.20 för att sedan åka buss till ropsten, byta till tunnelbana, åka till liljeholmen, hoppa av och promenera en liten bit till skolan. Det brukar ta ungifär 30-40 min.
Så klev jag på bussen här nere. Åkte till ropsten. Åkte upp för rulltrapporna. Insåg att tåget va lite försenat. Väntade i kylan. De kom mer människor. Och mer. Och ännu mer. Och mer. Fem minuter gick, sex, sju, tio, en KVART! Så kom tåget lunkande. "YEES" tänkte jag medans jag insåg att jag skulle komma lite, lite försent. Klev på tåget. De luffade iväg. När vi hade åkt två stationer stannade tåget. På karlaplan. Folk klev på. Sen stod de still. Still. Still. Och i högtalarna hördes en stressad karl som berättade att vi tyvärr inte fick oss längre än såhär. Vi var då på karlaplan som ligger... alldeles för långt bort från liljeholmen. Rökutveckling i tunnlarna var det stora problemet. Valet jag fick då var att antingen åka tillbaka till ropsten (tåget skulle vända) och åka hem igen och vänta. Eller leta rätt på nån konstig buss som skulle ta mig till liljeholmen. Jag har världens sämsta lokalsinne och noll koll på bussar. Men jag tänkte att naae, nu kör jag. Så jag gick upp och letade bussplatser. Eftersom jag hade stått och funderat så länge så hade ju alla andra människor redan sprungi iväg till alla möjliga andra bussar. Så jag kunde inte följa me strömmen, klok som jag är. Men jag hittade en buss där det stod "gullmarsplan" och det kände jag ju igen. Det tog först och främst tusen år till bussen kom (typ fem minuter i kyla allså). Sedan var den full, full och full. Tillslut hamnade jag iaf på hornstull (där jag bodde första månaden och FAKTISKT har lite koll på). Så jag tänkte att jag skulle ta tunnelbanan därifrån till liljeholmen. Meeen surprise, tunnelbanan gick inte därifrån heller. TÄÄNKA SIG! Så jag fick vända upp ur marken igen. Och återigen leta bussar. Men jag hittade ingen. Frågade en kille. Han berättade att de inte gick några bussar dit än på ett tag. HEPP! Så PROMENERADE JAG istället. Över bron. De va KALLT, mina tår fick spetälska. Min näsa blev till en hel kristall och snoret rann utan att de gick dra in. Jag hamnde på fel sida av hela vägen. Jag var nära på brista i gråt. Men tillslut, tillslut kom jag fram till skolan. Klockan var då endast HALV ELVA! Och... då jag kom fram till skolan fick jag veta att den där "rökutvecklingen" egentligen var helt vanligt, hederligt byggdamm. !!!
Resten av skoldan har flytit på bra. Vi ska göra en dokumentär-film och jag har råkat lova att jag behärskar moviemaker alldeles utomordentligt. Har då också blivit utsedd till redigerar-ansvarig. Tänka före man talar, helst!
Nu har jag tryckt ännu en semla och ska snart lägga mig. Imorrn ska jag jobba efter skolan. Och på torsdag. Och jag är så OSUGEN så de finns inte. Jag tycker att det är dags att solen ska börja värma upp vårat land och jag tycker även att jag har skrivit väldigt mycket nu.
Sååå, jag säger GLAD SEMMMMELDAG!
