Anna

Tillbaks i Sthlm är jag och jag ligger i soffan och snorar, hostar och har lock för öronen.
Klockan 04.30 ringde min väckare imorse. Jag steg upp och fikade me två svarta tussar breve mig. Fritte var som Gibson brukar vara och ville inte lämna mig ifred. Gibbe var nog mest chockad att jag var uppe och fikade "mitt i natta". MINA SMÅ DJUR! Ute var det minst 10 minusgrader (för min arma kropp) och jag frös till is. Hann knappt oroa mig för flygresan så satt vi i planet. De lyfte och jag tyckte de gick fint. (Till en början). Molnen var fina och jag slutar nog aldrig förundras över hur fasen det är möjligt att sitta där uppe. Fast när jag börjar tänka på sånt för mycket får jag panik. Som imorse. Den fina starten slutade i en mindre fin nedgång. (Och Jonas jag vet att dom inte äns tände säkerbältslampan men de skiter jag i. Det var skakigt. Det var bullrigt. Det var hemskt). Jag höll Jonas hand och bad till Gud samtidigt som jag försökte sluta tänka på flygplanskrascher. Att flyga i en timme är för mig som att springa 15 mil, jag blir lika trött ungifär. Musklerna spänns och jag kissar nog aldrig så mycket som när jag har flygit (nödvändig information). Nu ligger jag iaf här och ska snart se på min nya favorit serie Cleo på svtplay. Idag får jag lov att ligga i soffan hela dan om jag vill och för att vara lite egoistisk tackar jag Gud idag för att det är dåligt väder. Tänk om det hade varit solsken och jättevarmt? Då hade jag lidit av att vara sjuk och måstat ligga inne. Nu njuter jag till och med litegrann. Speciellt då jag tänker på min Ben och Jerry glass som ligger i frysen. Imorrn ska jag va frisk för imorrn ska jag tillbaks till skolan och träffa massor me nya klasskompisar. Jag längtar rent!!!