Anna

Idag var jag ute och sprang me Gibbe. Släppte han lös när vi hade kommi bort från storvägen. De bruka allti gå bra där även fast de står hästar där. Jag forsatte sprang. Kolla bak lite. Gibson var BORTA! Jag ropade, ropade och ropade. Suckade och sprang tillbask en bit. Såg en lite svart filur som rörde sig. Kollade lite till. Insåg att den svarta filuren stod mitt i hästhagen och käkade bajs för fulla muggar. Han brydde sig inte alls om hästarna. Bara om hästarnas bajs. Det var som att han sneglade på mig och insåg att han gjorde helt fel men inte kunde sluta. Han åt och åt och åt. Jag SKREEEEK. Tillslut insåg han att han var tvungen att ge sig (eller så var han typ mätt). Han plumsade ut och jag spann fast han (för att visa att nae då får du inte va lös mer). Då rapade han nöjt! Hur kan man inte låta bli att älska en sådan varelse?

Nu ska jag skynda mig och ringa till mina bajskompisar. Jag vill hitta på nå bus ikväll!

PÖSS