Always in my heeeaaart always on my miind
Dags att börja räkningen på hur många gånger man får höra den frasen i en låt denna sommar.
Jag tippar på minst 10040280808324802.
Idag har jag iaf jobbat min första dag på... få se nu.. hundra år?
Skebo utan Sara känns en aningens annorlunda. Men jag har fått en mkt bra arbetskamrat iår också. :)
Vi rensar ogräs. Och rensar ogräs. Och svär ibland under tiden. För att vi får så ont i handlederna.
Det finns nog ingen gräns på hur mkt jag kommer svära imorrn då. Eftersom jag nästan inte kan röra min handleder. (Överdriver bara lite).
Titta inte så nog på mitt ansikte. För det är cykeln och redskapen jag vill visa upp. Och framförallt den bärbara radion.
Iår är det precis samma sak. (Därav rubriken och inledningen på detta inlägg).
Hur som haver.
Det regnar mest hela tiden.
Och jag har fått mitt löshår. Det var påtok för långt. Och jag tror att jag inte har nån aning om det kommer användas nån gång. Typ typiskt.
Jag har även raderat alla mina sms på telefonen nu. 427 st. Det känns lite tråkigt faktiskt. Men nu kommer jag iaf inte besväras av "fullt i meddelandena" varje gång jag ska få ett sms. Det är lite skönt.
Mer då?
JOOO!
Jag höll på glömma fredan. Den här överraskningen som blev så fruktansvärt lyckad!
Jag och Emeli fick först sitta hos Emelis Alexander och vänta på nåt som vi inte visste vad alls. Vi spekulerade oss sönder och samman men det gick fruktansvärt dåligt för oss att lokalisera vart vi befann oss när Katarina hämtat oss, tvingat oss att blunda samtidigt som hon körde sicksack i typ flera timmar innan vi fick hoppa ur bilen, blunda och samtidigt räkna ner från 30. HÖGT! När vi öppnade ögonen befann vi oss vid älven. Bland massa folk. Vi skämdes en liten stund. Sedan började vi följa ett gäng krokodiler som dom satt upp. Under vägen fick vi en innehållslista över kvällen och min barnslighet växte till skyarna eftersom jag blev så lycklig. Vi kom fram till en SUPERdukad picknick i solskenet. Med fruktansvärt god mat. Och roliga presenter. Sedan blev de tävling. Kubb, minigolf och bowling. Vi fick även fler presenter. Och ännu fler. Det bästa av allt är att jag fick en hästtröja. Så TACK än en gång för världens mysigaste och bästaste kväll mina vänner! :) Jag längtar tills det är min tur att hitta på överraskningar. (Som man förövrigt faktiskt skulle kunna göra utan att nån fyller år).
Hur som helst.
Nu har jag skrivit fem mil långt.
Och jag ska sova.
För imorrn ska jag upp lite senare än idag iofs.
För jag steg upp för tidigt imorse (som man alltid gör första dan).
GODNATT och låt det inte regna så förbaskat mkt i sommar!
Jag tippar på minst 10040280808324802.
Idag har jag iaf jobbat min första dag på... få se nu.. hundra år?
Skebo utan Sara känns en aningens annorlunda. Men jag har fått en mkt bra arbetskamrat iår också. :)
Vi rensar ogräs. Och rensar ogräs. Och svär ibland under tiden. För att vi får så ont i handlederna.
Det finns nog ingen gräns på hur mkt jag kommer svära imorrn då. Eftersom jag nästan inte kan röra min handleder. (Överdriver bara lite).
Titta inte så nog på mitt ansikte. För det är cykeln och redskapen jag vill visa upp. Och framförallt den bärbara radion.
Iår är det precis samma sak. (Därav rubriken och inledningen på detta inlägg).
Hur som haver.
Det regnar mest hela tiden.
Och jag har fått mitt löshår. Det var påtok för långt. Och jag tror att jag inte har nån aning om det kommer användas nån gång. Typ typiskt.
Jag har även raderat alla mina sms på telefonen nu. 427 st. Det känns lite tråkigt faktiskt. Men nu kommer jag iaf inte besväras av "fullt i meddelandena" varje gång jag ska få ett sms. Det är lite skönt.
Mer då?
JOOO!
Jag höll på glömma fredan. Den här överraskningen som blev så fruktansvärt lyckad!
Jag och Emeli fick först sitta hos Emelis Alexander och vänta på nåt som vi inte visste vad alls. Vi spekulerade oss sönder och samman men det gick fruktansvärt dåligt för oss att lokalisera vart vi befann oss när Katarina hämtat oss, tvingat oss att blunda samtidigt som hon körde sicksack i typ flera timmar innan vi fick hoppa ur bilen, blunda och samtidigt räkna ner från 30. HÖGT! När vi öppnade ögonen befann vi oss vid älven. Bland massa folk. Vi skämdes en liten stund. Sedan började vi följa ett gäng krokodiler som dom satt upp. Under vägen fick vi en innehållslista över kvällen och min barnslighet växte till skyarna eftersom jag blev så lycklig. Vi kom fram till en SUPERdukad picknick i solskenet. Med fruktansvärt god mat. Och roliga presenter. Sedan blev de tävling. Kubb, minigolf och bowling. Vi fick även fler presenter. Och ännu fler. Det bästa av allt är att jag fick en hästtröja. Så TACK än en gång för världens mysigaste och bästaste kväll mina vänner! :) Jag längtar tills det är min tur att hitta på överraskningar. (Som man förövrigt faktiskt skulle kunna göra utan att nån fyller år).
Hur som helst.
Nu har jag skrivit fem mil långt.
Och jag ska sova.
För imorrn ska jag upp lite senare än idag iofs.
För jag steg upp för tidigt imorse (som man alltid gör första dan).
GODNATT och låt det inte regna så förbaskat mkt i sommar!
Kommentarer
Trackback